och nu till 2008
Okej, nyår gick såklart inte obemärkt förbi. Jag hann med en fancy middag, förfest, tre olika fester i olika städer och en taxi för 500 kr därimellan.
Absolut inte obemärkt när jag och pernilla vaknade upp med en okänd gäst på soffan. Robban utan skor. Vi fann honom när vi vandrade hem från vildanden tidigt den första januari 2008. Nya året; nya vanor och löften om en bättre tid och självdiciplin sägs det. Robban, relativt glad efter omständigheterna. Han småsteppade efter oss ett tag, aningen förvirrad, utan varesig skor eller jacka. Han var lite som en herrelös hund som följde efter oss.
Morgonen efter vaknade han i vår soffa utan ett minne av vem vi var osv.
Eftersom han inte hade några skor så var han typ fast hemma hos oss till någon behagade hämta upp honom. Så vi tre spenderade dagen med att kolla på Ronja rövardotter, dricka kaffe och försöka kartlägga hans gårdag. Det hela var så bisarrt att det bara blev okej.
Han lovade sig själv att året inte skulle fortsätta som det började och vi lovade oss själva att inte vara så naiva och knäppa. Vem var egentligen galnast? Han full, utan kläder ute i nyårsnatten? eller vi som välkomnar främmande människor in i vårt hem? Klart att vi kände av att han var ofarlig.. men ändå.. är vi naiva eller bara öppna?
Absolut inte obemärkt när jag och pernilla vaknade upp med en okänd gäst på soffan. Robban utan skor. Vi fann honom när vi vandrade hem från vildanden tidigt den första januari 2008. Nya året; nya vanor och löften om en bättre tid och självdiciplin sägs det. Robban, relativt glad efter omständigheterna. Han småsteppade efter oss ett tag, aningen förvirrad, utan varesig skor eller jacka. Han var lite som en herrelös hund som följde efter oss.
Morgonen efter vaknade han i vår soffa utan ett minne av vem vi var osv.
Eftersom han inte hade några skor så var han typ fast hemma hos oss till någon behagade hämta upp honom. Så vi tre spenderade dagen med att kolla på Ronja rövardotter, dricka kaffe och försöka kartlägga hans gårdag. Det hela var så bisarrt att det bara blev okej.
Han lovade sig själv att året inte skulle fortsätta som det började och vi lovade oss själva att inte vara så naiva och knäppa. Vem var egentligen galnast? Han full, utan kläder ute i nyårsnatten? eller vi som välkomnar främmande människor in i vårt hem? Klart att vi kände av att han var ofarlig.. men ändå.. är vi naiva eller bara öppna?
Kommentarer
Trackback